Region Skånes revisorer har visat att privata läkare och andra privata vårdgivare fuskar, se bl.a. Skånskan. Skandalen är att de tar betalt av regionen för tjänster de inte utför. Detta kallas på ren svenska för stöld!
Privatiseringarna av välfärden kostar inte bara en massa extra pengar utan revisionsrapporten visar också på grava medicinska brister gällande behandlingen. När ska vi slippa dessa privatiseringsprojekt så vi verkligen kan lägga resurserna på en bra vård för alla. En välfärd utan vinstintressen!
Anders Skans (V)
måndag 31 januari 2011
fredag 28 januari 2011
Skillnad på människor och människor i SDs värld
På kommunfullmäktige , torsdagen den 27 januari, diskuterades om Malmö Stad ska tillsätta en försoningskommission. Sverigedemokraterna har valt att lägga sig i debatten och tar ännu en chans att skuldbelägga stora invandrargrupper.
Hanna Gedin, ersättare i kommunfullmäktige för Vänsterpartiet ser två saker som särskilt anmärkningsvärda i SDs formuleringar.
– Jag noterar att judar och svenskar är två skilda kategorier människor i den Sverigedemokratiska världsbilden. Att det finns människor som är svenskar och judar verkar ha gått Magnus Olsson förbi.
– Jag noterar också att Sverigedemokraterna skriver att svenska lagar och seder ska stå över all form av religion. Är det så att Sverigedemokraterna anser att seder och traditioner så som jul, påsk, kristi himmelfärd, pingst och alla helgons dag bör utgå som helgdagar? Och avser Sverigedemokraterna att lägga förslag på att avskaffa 4§ i Successionsordningen där det stadgas att en medlem av kungahuset måste vara av den rena evangeliska läran?
– Eller är det bara andra religiösa åskådningar än den kristna som ni menar att svenska lagar och seder ska stå över?
Hanna Gedin (V)
Hanna Gedin, ersättare i kommunfullmäktige för Vänsterpartiet ser två saker som särskilt anmärkningsvärda i SDs formuleringar.
– Jag noterar att judar och svenskar är två skilda kategorier människor i den Sverigedemokratiska världsbilden. Att det finns människor som är svenskar och judar verkar ha gått Magnus Olsson förbi.
– Jag noterar också att Sverigedemokraterna skriver att svenska lagar och seder ska stå över all form av religion. Är det så att Sverigedemokraterna anser att seder och traditioner så som jul, påsk, kristi himmelfärd, pingst och alla helgons dag bör utgå som helgdagar? Och avser Sverigedemokraterna att lägga förslag på att avskaffa 4§ i Successionsordningen där det stadgas att en medlem av kungahuset måste vara av den rena evangeliska läran?
– Eller är det bara andra religiösa åskådningar än den kristna som ni menar att svenska lagar och seder ska stå över?
Hanna Gedin (V)
onsdag 26 januari 2011
Fram för mer genuspedagogik i Malmö
Linda Hiltman (FI) har svarat på vår artikel om behovet av jämställdhet i Malmös skolor och förskolor. Vi vill börja med att säga att vi är glada över att det finns ett intresse och engagemang för att göra våra skolor och förskolor mer jämställda. Hiltman skriver bland annat att det finns behov av mer genuspedagogik i Malmö. Vi håller med. Därför har Malmö under några år satsat på just detta.
Malmö stad har tillsammans med sina genuspedagoger börjat utbilda personal på närmre 200 skolor och förskolor. För oss har det varit viktigt att det är de som varje dag möter våra barn och unga som får stöd, verktyg och kompetens för att aktivt arbeta för att ge alla samma rättigheter och möjligheter. Vi har också satsat på fortbildning och forskning i samarbete med Malmö högskola. Vi vill att insatsen ska vara av hög kvalitet och innebära ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Genuskompetensen ska ständigt vara närvarande i det vardagliga arbetet.
Vi vet att flickor och pojkar bemöts och behandlas olika. De ges olika möjligheter och förutsättning. Förutom begränsningar för det enskilda barnet vet vi att detta också ger konsekvenser för framtida yrkesval, lön, pension, föräldraskap, makt och inflytande. Barn ges olika handlingsutrymme och lärs olika saker beroende på kön, med genuspedagogiken ska vi ge våra barn 100 möjligheter istället för bara två.
Skolorna och förskolorna i Malmö har kommit olika långt i arbetet; medan en del har utvecklat nya arbetssätt har andra inte ens börjat. Vi vill att fler, och så småningom alla, ska arbete med genuspedagogik. Därför har vi satt upp ett tydligt mål om att fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete. Detta kommer att följas upp av kommunfullmäktige flera gånger varje år.
Genuspedagogiken är en del av ett intensifierat jämställdhetsarbete i kommunen. Vår uttalade vision är att Malmö ska vara jämställt och att det ska vara rättvisa mellan kvinnor och män oavsett bakgrund, och arbetet för att uppnå det är igång.
Martina Nilsson (V)
Kommunalråd med ansvar för jämställdhet
Sara Svensson (V)
Politisk sekreterare
Mer jämställdhet i Malmös skolor!
I Sydsvenskan den 11 januari refererades synpunkten att det vore bra om skoldebatten grundas på forskning och beprövad erfarenhet.
Dagen innan hade Delegationen för jämställdhet i skolan, Deja, presenterat slutbetänkandet Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99), och här framkom att könsnormerna i skolan är ungefär lika stereotypa som för femtio år sedan.
I rapporten konstateras att pojkar socialiseras in i en manlighet där flit och ansträngning ses som negativt. Flickor uppmuntras tvärtom att studera, vara snälla och tacksamma.
I Malmö kommun ser vi också att det vore bra om skolutvecklingen grundas på beprövad erfarenhet och vetenskap. Här satsar den rödgröna majoriteten på just dessa metoder för att minska orättvisorna i skolan.
Problemet för den nuvarande regeringen är att vetenskapen inte ger stöd för den folkpartistiske utbildningsministern Jan Björklunds disciplinskola.
Enligt Skolverkets forskningsöversikt Vad påverkar skolresultaten i svensk grundskola? finns tre orsaker till att skolresultaten går neråt. Den sociala segregeringen, nivågrupperingen och individualiseringen ses som de stora problemen.
Friskoleetableringen resulterar i att elever med olika social bakgrund inte möts. Enhetligheten, som tidigare var skolans signum och styrka, är ett minne blott. Uppdelningen av elever missgynnar de svagare eleverna enormt och gynnar endast marginellt de högpresterande eleverna.
Konsekvent är det de svagaste eleverna som drabbas.
I en skola där den individuellt starka premieras seglar de fogliga och duktiga flickorna fram i topp. De mår dåligt i tysthet, men får bra betyg. Pojkar, från framför allt studieovana hem, får inte det nödvändiga stödet och klarar därför skolan sämre.
Regeringen sviker.
Nu när Dejas vetenskapligt grundade rapport har slagit fast att vi skall bekämpa könsskillnaderna i skolan – låt oss då göra det också! Regeringen borde ta intryck av Malmös satsningar.
För att motverka könsskillnader satsar vi i Malmö på genuspedagogik i förskolorna och skolorna. Redan idag har cirka 200 skolor deltagit och kommunen satsar årligen resurser på utbildning och uppföljning för pedagogerna.
Det är genom ett tidigt och kontinuerligt arbete som vi kan ge barn valmöjligheter och bryta de traditionella könsnormerna.
Jämställdhetsintegrering skall också implementeras i hela kommunen, vilket innebär att alla verksamheter skall analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv och orättvisorna skall rättas till.
Vi arbetar även mot segregationen i skolorna.
Kommunen har tyvärr inte rätt att sätta stopp för friskoleetableringarna. Men den rödgröna majoriteten arbetar bland annat för att minska segregationen genom att se över hur vi kan blanda gymnasieprogrammen på de kommunala skolorna, så att elever med olika bakgrund träffas.
Detta är inget enkelt arbete, men vi gör vad vi kan inom ramen för det kommunala arbetet.
Frågan är:
Vad gör regeringen?
När ännu en forskningsbaserad utredning underkänner stora delar av Björklunds skolpolitik är detta en synnerligen berättigad fråga.
Regeringen borde ta till sig av forskning och erfarenhet. Den borde ge stöd åt kommunerna att förbättra skolan genom ett aktivt jämställdhetsarbete, och den borde arbeta för en sammanhållen, likvärdig skola.
Martina Nilsson (V) kommunalråd med ansvar för jämställdhet
Sara Svensson (V) politisk sekreterare
Läs mer här i DN, Deja
Dagen innan hade Delegationen för jämställdhet i skolan, Deja, presenterat slutbetänkandet Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99), och här framkom att könsnormerna i skolan är ungefär lika stereotypa som för femtio år sedan.
I rapporten konstateras att pojkar socialiseras in i en manlighet där flit och ansträngning ses som negativt. Flickor uppmuntras tvärtom att studera, vara snälla och tacksamma.
I Malmö kommun ser vi också att det vore bra om skolutvecklingen grundas på beprövad erfarenhet och vetenskap. Här satsar den rödgröna majoriteten på just dessa metoder för att minska orättvisorna i skolan.
Problemet för den nuvarande regeringen är att vetenskapen inte ger stöd för den folkpartistiske utbildningsministern Jan Björklunds disciplinskola.
Enligt Skolverkets forskningsöversikt Vad påverkar skolresultaten i svensk grundskola? finns tre orsaker till att skolresultaten går neråt. Den sociala segregeringen, nivågrupperingen och individualiseringen ses som de stora problemen.
Friskoleetableringen resulterar i att elever med olika social bakgrund inte möts. Enhetligheten, som tidigare var skolans signum och styrka, är ett minne blott. Uppdelningen av elever missgynnar de svagare eleverna enormt och gynnar endast marginellt de högpresterande eleverna.
Konsekvent är det de svagaste eleverna som drabbas.
I en skola där den individuellt starka premieras seglar de fogliga och duktiga flickorna fram i topp. De mår dåligt i tysthet, men får bra betyg. Pojkar, från framför allt studieovana hem, får inte det nödvändiga stödet och klarar därför skolan sämre.
Regeringen sviker.
Nu när Dejas vetenskapligt grundade rapport har slagit fast att vi skall bekämpa könsskillnaderna i skolan – låt oss då göra det också! Regeringen borde ta intryck av Malmös satsningar.
För att motverka könsskillnader satsar vi i Malmö på genuspedagogik i förskolorna och skolorna. Redan idag har cirka 200 skolor deltagit och kommunen satsar årligen resurser på utbildning och uppföljning för pedagogerna.
Det är genom ett tidigt och kontinuerligt arbete som vi kan ge barn valmöjligheter och bryta de traditionella könsnormerna.
Jämställdhetsintegrering skall också implementeras i hela kommunen, vilket innebär att alla verksamheter skall analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv och orättvisorna skall rättas till.
Vi arbetar även mot segregationen i skolorna.
Kommunen har tyvärr inte rätt att sätta stopp för friskoleetableringarna. Men den rödgröna majoriteten arbetar bland annat för att minska segregationen genom att se över hur vi kan blanda gymnasieprogrammen på de kommunala skolorna, så att elever med olika bakgrund träffas.
Detta är inget enkelt arbete, men vi gör vad vi kan inom ramen för det kommunala arbetet.
Frågan är:
Vad gör regeringen?
När ännu en forskningsbaserad utredning underkänner stora delar av Björklunds skolpolitik är detta en synnerligen berättigad fråga.
Regeringen borde ta till sig av forskning och erfarenhet. Den borde ge stöd åt kommunerna att förbättra skolan genom ett aktivt jämställdhetsarbete, och den borde arbeta för en sammanhållen, likvärdig skola.
Martina Nilsson (V) kommunalråd med ansvar för jämställdhet
Sara Svensson (V) politisk sekreterare
Läs mer här i DN, Deja
fredag 21 januari 2011
Rädda Lindängens vårdcentral
Den styrande majoriteten i Region Skåne (M, FP, C, KD och MP) beslutade i december 2009 att Vårdcentralen på Lindängen ska läggas ned. Detta trots att det är omkring 10 000 vårdtagare som listat sig på denna vårdcentral. Hälsoval Skåne lanserades som en vara en valfrihetsreform, varför ska dessa 10 000 inte få välja en näraliggande vårdcentral? Beslutet att lägga ned vårdcentralen har inte verkställts under valåret 2010, men hotet kvarstår. Vänsterpartiet har i Region Skåne motionerat om att beslutet ska omprövas.
Hälsovalet leder till fler privata vårdcentraler i resursstarka områden och nedläggning av offentliga vårdcentraler i ytterområdena. Regionpolitikerna har inte samrått med vare sig Malmö stad eller den aktuella stadsdelens politiker inför beslutet. Läggs vårdcentralen ned krävs ökat kommunalt stöd för att äldre och funktionshindrade som bor nära Lindängens vårdcentral ska kunna ta sig till en annan vårdcentral, det kan handla om t.ex. färdtjänst. Regionens vilja att privatisera får konsekvenser både för de enskilda vårdtagarna som får sämre service, som för kommunen som får ökade kostnader. Än är det inte för sent att ändra beslutet, gör det regionpolitiker, stöd Vänsterpartiets motion!
Anders Skans (V)
Hälsovalet leder till fler privata vårdcentraler i resursstarka områden och nedläggning av offentliga vårdcentraler i ytterområdena. Regionpolitikerna har inte samrått med vare sig Malmö stad eller den aktuella stadsdelens politiker inför beslutet. Läggs vårdcentralen ned krävs ökat kommunalt stöd för att äldre och funktionshindrade som bor nära Lindängens vårdcentral ska kunna ta sig till en annan vårdcentral, det kan handla om t.ex. färdtjänst. Regionens vilja att privatisera får konsekvenser både för de enskilda vårdtagarna som får sämre service, som för kommunen som får ökade kostnader. Än är det inte för sent att ändra beslutet, gör det regionpolitiker, stöd Vänsterpartiets motion!
Anders Skans (V)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)