Mer jämställdhet i Malmös skolor!

I Sydsvenskan den 11 januari refererades synpunkten att det vore bra om skoldebatten grundas på forskning och beprövad erfarenhet.

Dagen innan hade Delegationen för jämställdhet i skolan, Deja, presenterat slutbetänkandet Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99), och här framkom att könsnormerna i skolan är ungefär lika stereotypa som för femtio år sedan.

I rapporten konstateras att pojkar socialiseras in i en manlighet där flit och ansträngning ses som negativt. Flickor uppmuntras tvärtom att studera, vara snälla och tacksamma.

I Malmö kommun ser vi också att det vore bra om skolutvecklingen grundas på beprövad erfarenhet och vetenskap. Här satsar den rödgröna majoriteten på just dessa metoder för att minska orättvisorna i skolan.

Problemet för den nuvarande regeringen är att vetenskapen inte ger stöd för den folkpartistiske utbildningsministern Jan Björklunds disciplinskola.

Enligt Skolverkets forskningsöversikt Vad påverkar skolresultaten i svensk grundskola? finns tre orsaker till att skolresultaten går neråt. Den sociala segregeringen, nivågrupperingen och individualiseringen ses som de stora problemen.

Friskoleetableringen resulterar i att elever med olika social bakgrund inte möts. Enhetligheten, som tidigare var skolans signum och styrka, är ett minne blott. Uppdelningen av elever missgynnar de svagare eleverna enormt och gynnar endast marginellt de högpresterande eleverna.

Konsekvent är det de svagaste eleverna som drabbas.

I en skola där den individuellt starka premieras seglar de fogliga och duktiga flickorna fram i topp. De mår dåligt i tysthet, men får bra betyg. Pojkar, från framför allt studieovana hem, får inte det nödvändiga stödet och klarar därför skolan sämre.

Regeringen sviker.

Nu när Dejas vetenskapligt grundade rapport har slagit fast att vi skall bekämpa könsskillnaderna i skolan – låt oss då göra det också! Regeringen borde ta intryck av Malmös satsningar.

För att motverka könsskillnader satsar vi i Malmö på genuspedagogik i förskolorna och skolorna. Redan idag har cirka 200 skolor deltagit och kommunen satsar årligen resurser på utbildning och uppföljning för pedagogerna.

Det är genom ett tidigt och kontinuerligt arbete som vi kan ge barn valmöjligheter och bryta de traditionella könsnormerna.

Jämställdhetsintegrering skall också implementeras i hela kommunen, vilket innebär att alla verksamheter skall analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv och orättvisorna skall rät­tas till.

Vi arbetar även mot segregationen i skolorna.

Kommunen har tyvärr inte rätt att sätta stopp för friskoleetableringarna. Men den rödgröna majoriteten arbetar bland annat för att minska segregationen genom att se över hur vi kan blanda gymnasieprogrammen på de kommunala skolorna, så att elever med olika bakgrund träffas.

Detta är inget enkelt arbete, men vi gör vad vi kan inom ramen för det kommunala arbetet.

Frågan är:

Vad gör regeringen?

När ännu en forskningsbaserad utredning underkänner stora delar av Björklunds skolpolitik är detta en synnerligen berättigad fråga.

Regeringen borde ta till sig av forskning och erfarenhet. Den borde ge stöd åt kommunerna att förbättra skolan genom ett aktivt jämställdhetsarbete, och den borde arbeta för en sammanhållen, likvärdig skola.

Martina Nilsson (V) kommunalråd med ansvar för jämställdhet
Sara Svensson (V) politisk sekreterare

Läs mer här i DN, Deja