Fler inte färre hyresrätter!

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) tycker att hyresrätten ska försvinna från innerstaden (läs DN, Skånskan m.fl.). Högerpolitiken visar sitt rätta ansikte, det är bara de rika som ska få bo i innerstäderna och de som vill ha en hyreslägenhet ska flytta ut i förorterna. Moderat klasspolitik kan inte vara tydligare. Reinfeldts argument är minst sagt lite krystade. Han påstår att hyresrätten inte fungerar, men då finns det ju alternativ. I Malmö har vi infört en bostadsförmedling som fördelar lediga hyreslägenheter. Är det problem med mygel kring lägenheter lagstifta om en obligatorisk bostadsförmedling i varje kommun. Vi har bostadsbrist i våra storstäder, vi behöver fler billiga hyresrätter, en bostadspolitik måste bygga på detta faktum. Bygg billiga hyresrätter och få Reinfeldt själv att flytta ut från regeringskansliet i Stockholms innerstad.

Anders Skans (V)

Stoppa segregationen

Från Skånskan: Likvärdigheten minskar i svensk skola – dags att byta skolpolitik?Larmrapporterna brukar avlösa varandra inom skolans område när den borgerliga regeringen ska proklamera sina nya skolreformer. Men när PISA 2009 presenterades har de stora rubrikerna uteblivit. Det rapporten slår fast är att Sverige tillhör ett av de fyra länder där resultaten i läsförståelse har minskat sedan år 2000. Det mönster som går att skönja är att försämringen drabbar de svaga mest. Skolan sviker de som behöver den mest. Sverige är nu det land där spridningen i läskunnighet är störst i hela Norden. Att pojkarnas läskunnighet minskar mer än flickornas är också fastlagt. PISA jämför länders resultat där skolsystemen sinsemellan är väldigt olika. Statistiken ska såklart därför granskas kritiskt. Exempelvis är det ju så att svensk skola har mångfalt fler elever i behov av undervisning i svenska som andraspråk än vad Finland har som brukar ha bland de högsta resultaten i undersökningarna. Inte desto mindre är det viktigt att ta utvecklingen på allvar. Att Sverige inte längre intar en topposition när det gäller likvärdighet i skolsystemet är däremot alarmerande. Det är dessutom svårare att slå ifrån sig. Enligt PISA beror detta inte på att de andra länderna har kommit ikapp utan att svensk skolas likvärdighet har försämrats. Både avseende skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever och mellan hög- och lågpresterande skolor. Skolutvecklingen sedan friskolereformen (1992) genomfördes, har alltså lett till att den förr så enhetliga svenska skolan med hög likvärdighet har slagits sönder och ersatts med ett gytter av "fria val". I efterhand kan man se att det enbart har gynnat de som redan innan klarade skolan galant. Segregationen leder till att de svagaste eleverna får det än svårare. En bra skola är en skola där alla olika elever och människor möts och utvecklas. En miljö där man lär sig i samverkan med varandra. Skolan ska vara likvärdig – inte likadan – oavsett var man går. En likvärdig skola ska kompensera för de olikheter eleverna har. En likvärdig skola ska minska betydelsen av ens sociala tillhörighet eller kön – inte göra betydelsen större. När elever inte klarar av sin utbildning är det skolan som har misslyckats inte den enskilda individen. I Malmö vill vi i Vänsterpartiet tillsammans i den rödgröna majoriteten införa en gymnasieorganisation med ett blandat programutbud på våra kommunala gymnasieskolor för att på så sätt göra möten mellan olika elever möjliga. De erfarenheter som finns från samarbetet mellan högstadieskolan Linné- och Kroksbäcksskolan visar att det är möjligt. Eleverna från Kroksbäck höjde sina betyg i en miljö där olika elever möts och sporrar varandra, medan eleverna från Limhamn behöll sina resultat. Med en segregerad skola får vi bara förlorare. I en likvärdig skola stärks de elever som behöver mer stöd. De svagare eleverna förlorar på segregationen, medan de redan starka eleverna fortsätter att prestera bra. Att bryta uppdelningen mellan hög- och lågpresterande skolor är en viktig nyckel till att ge alla barn och unga i Malmö en bra skola och start i livet. Frågan är vad regeringen gör? Vägen med fler valmöjligheter och segregation tycks ha nått vägs ände.

Annika Nilsson (V)

Det är VÅR festival

Malmöfestivalen ett diskuterat fenomen. Jag som malmöbo sedan 25 år och festivalbesökare sedan lika lång tid tillbaka har några tankar. Malmöfestivalen är en mötesplats för oss som tycker Malmö är en häftig del av det internationella samhället. Jag har varit på Malmöfestivalen de flesta dagar under 25 år. Mina barn har vuxit upp med Malmöfestivalen. Grunden för Malmöfestivalen är mötet mellan människor. Malmöfestivalen är det oväntade, mötet med Rai-musiken en sen kväll på Gustav Adolfstorg, det lokala 60-talsbandet, den Kubanska orkestern eller kören från Angola. Minnena är många men att omvandla festivalen till en happening för att tillfredställa festivalarrangörerna är helt fel väg. Malmöfestivalen är malmöbornas festival, där vill vi träffas, där vill våra barn träffas. Det är Malmöfestivalens framtid, den framtid som vi vill ha med mötesplatser för malmöborna.


Anders Skans (V)

En festival för Malmöborna

Jag måste erkänna - den viktigaste frågan för mig handlar inte om Malmöfestivalens längd utan om festivalens innehåll. Därför är jag idag så himla nöjd med de beslut som majoriteten i Kommunstyrelsen fattade. Vi har i Vänsterpartiet länge drivit att Malmöfestivalen måste vara en arena för det lokala förenings och kulturlivet, och att det ska finnas en bredd i verksamheten.

På Malmö festivalen ska det finnas något för alla. På festivalen ska man kunna få träffa den lokala föreningen eller teatergruppen och kanske få vara med och prova på deras verksamhet. På festivalen kanske man råkar snubbla in just på det föredraget som rör just den aktuella frågan och man går med i just den solidaritetsorganisationen. På festivalen kanske man för första gång som lokalt Malmöband får uppträda för en helt ny publik. På Malmöfestivalen ska du kunna hitta fantastiska gratis barnaktiviteter även om du tillhör den tredjedel av barnen i Malmö som räknas som fattiga. På Malmöfestivalen ska du kanske för första gången prova en alldeles ny maträtt, eller bara återvända till Victor Jara föreningens goda brännande chorizo.

Och idag på Kommunstyrelsen fattade vi också bra och viktiga beslut om festivalens innehåll - ett innehåll som absolut kommer kunna fylla 8 dagar, så jag skulle vilja rikta uppmärksamheten till de att satserna som faktiskt berör vad festivalen bland annat ska fyllas av:

Att Gatukontoret får i uppdrag att se till att Malmöfestivalen genom samverkan ska lyfta fram det lokala kultur- och föreningslivet och speciellt värna bredden i aktiviteter och arrangemang.

Att Gatukontoret får i uppgift att i dialog med föreningslivet och fritidsförvaltningen genomföra föreningarnas dag under Malmö festivalen.

Att barn och - familjeaktiviteter ska lyftas fram under hela festivalveckan, inte särskiljas till en särskild dag.

Martina Nilsson (v)

kommunalråd med ansvar för fritids- och jämställdhetsfrågor

Jämställdhet och antidiskriminering inom fritiden

En viktig del i verksamhetsplanen för fritidsförvaltningen under 2011 är arbetet med jämställdhet och antidiskriminering. Fritidsnämnden beslutade i förra veckan bland annat att: "Fritidsförvaltningen ska föra en aktiv dialog med föreningslivet för att uppmuntra dem till ett utvecklingsarbete gällande jämställdhet och antidiskriminering. Ambitionen är att fler föreningar ska delta på antidikrimineringsutbildningen och fler ska söka jämställdhetsbidraget."

Carlos González (V)