Från Skånskan: Likvärdigheten minskar i svensk skola – dags att byta skolpolitik?Larmrapporterna brukar avlösa varandra inom skolans område när den borgerliga regeringen ska proklamera sina nya skolreformer. Men när PISA 2009 presenterades har de stora rubrikerna uteblivit. Det rapporten slår fast är att Sverige tillhör ett av de fyra länder där resultaten i läsförståelse har minskat sedan år 2000. Det mönster som går att skönja är att försämringen drabbar de svaga mest. Skolan sviker de som behöver den mest. Sverige är nu det land där spridningen i läskunnighet är störst i hela Norden. Att pojkarnas läskunnighet minskar mer än flickornas är också fastlagt. PISA jämför länders resultat där skolsystemen sinsemellan är väldigt olika. Statistiken ska såklart därför granskas kritiskt. Exempelvis är det ju så att svensk skola har mångfalt fler elever i behov av undervisning i svenska som andraspråk än vad Finland har som brukar ha bland de högsta resultaten i undersökningarna. Inte desto mindre är det viktigt att ta utvecklingen på allvar. Att Sverige inte längre intar en topposition när det gäller likvärdighet i skolsystemet är däremot alarmerande. Det är dessutom svårare att slå ifrån sig. Enligt PISA beror detta inte på att de andra länderna har kommit ikapp utan att svensk skolas likvärdighet har försämrats. Både avseende skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever och mellan hög- och lågpresterande skolor. Skolutvecklingen sedan friskolereformen (1992) genomfördes, har alltså lett till att den förr så enhetliga svenska skolan med hög likvärdighet har slagits sönder och ersatts med ett gytter av "fria val". I efterhand kan man se att det enbart har gynnat de som redan innan klarade skolan galant. Segregationen leder till att de svagaste eleverna får det än svårare. En bra skola är en skola där alla olika elever och människor möts och utvecklas. En miljö där man lär sig i samverkan med varandra. Skolan ska vara likvärdig – inte likadan – oavsett var man går. En likvärdig skola ska kompensera för de olikheter eleverna har. En likvärdig skola ska minska betydelsen av ens sociala tillhörighet eller kön – inte göra betydelsen större. När elever inte klarar av sin utbildning är det skolan som har misslyckats inte den enskilda individen. I Malmö vill vi i Vänsterpartiet tillsammans i den rödgröna majoriteten införa en gymnasieorganisation med ett blandat programutbud på våra kommunala gymnasieskolor för att på så sätt göra möten mellan olika elever möjliga. De erfarenheter som finns från samarbetet mellan högstadieskolan Linné- och Kroksbäcksskolan visar att det är möjligt. Eleverna från Kroksbäck höjde sina betyg i en miljö där olika elever möts och sporrar varandra, medan eleverna från Limhamn behöll sina resultat. Med en segregerad skola får vi bara förlorare. I en likvärdig skola stärks de elever som behöver mer stöd. De svagare eleverna förlorar på segregationen, medan de redan starka eleverna fortsätter att prestera bra. Att bryta uppdelningen mellan hög- och lågpresterande skolor är en viktig nyckel till att ge alla barn och unga i Malmö en bra skola och start i livet. Frågan är vad regeringen gör? Vägen med fler valmöjligheter och segregation tycks ha nått vägs ände.
Annika Nilsson (V)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.