Språk och ämnen

När samhället förändras måste också skolan förändras. I Malmö har ungefär hälften av alla förskole- och skolbarn ett annat modersmål än svenska.
Samhällets syn på flerspråkighet är betydelsefull. Ses flerspråkighet som något positivt eller som något som bryter mot normen och ska rättas till? Den offentliga svenska debatten innehåller en rad myter om flerspråkighet, bland annat att modersmålet konkurrerar med svenskan. Forskningen motsäger myterna, men de hålls ändå levande i debatten, vilket försvårar utvecklingen av ett flerspråkigt lärande.
Att lära främmande språk, som engelska, ses idag som självklart. Men det är inte lika självklart att till exempel arabiska erbjuds som undervisningsspråk. Detta är en språklig diskriminering.
Samhällets värderingar och den politiska debatten avspeglar sig i skolans val av arbetsmetoder. Det är därför oroande att många politiker ifrågasätter flerspråkigheten. Det leder till att dagens elever får sämre möjligheter att utveckla sina språk och därmed sin kunskap i alla ämnen.
Det tar ett till två år att lära sig ett talspråk att kunna kommunicera med, medan ett språk med mer kognitiva funktioner för kunskapsinhämtande i skolan tar två till åtta år. För kunskapsinhämtande krävs en exakt förståelse av orden och av dubbeltydighet och djupare sammanhang.
Flerspråkiga barn kommunicerar på olika språk i olika situationer, de kan kodväxla utifrån vem de talar med. Flerspråkigheten har ingen negativ inverkan på utvecklingen av något av språken.
När ämneskunskaperna ökar skapar det ett behov av ett mer utvecklat språk, och när språkkunskaperna ökar ger det en möjlighet att lära mer ämneskunskaper. Så gynnas både språkutvecklingen på svenska och modersmålet samtidigt som ämneskunskaperna blir djupare. Flerspråkiga elever ska ges möjlighet att lära på sitt bästa språk, för att inte ämneskunskaperna ska bli lidande. Det är skolans uppgift och mål.
Forskning som finns kring flerspråkighet, både internationellt och i Sverige, är tydlig i fråga om hur flerspråkigt lärande bäst sker. Det är inte genom att förbjuda någon att använda sina olika språk för lärande, som föreslogs i kommunfullmäktiges budgetdebatt i juni av Folkpartiet.
De politiska tongångarna, att det bara är svenska som gäller i skolan, minskar elevernas möjlighet till lärande. Det handlar om politiskt fiske i grumliga vatten. Det tar inte sin utgångspunkt i elevernas rätt till kunskap utan bygger på en vilja att flirta med en främlingsfientlig opinion.

ANDERS SKANS
8 augusti 2011

Publicerad i Sydsvenskan 2011-08-08 http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1523128/Ja.html