Tack för ordet!
Ordförande, ledamöter och åhörare
De flesta som sitter här visste från början vilken utgången av debatten skulle bli. En majoritetsbudget mellan ett rödgrönt samarbete.
Malmö ska vara ett föredöme som kommun att arbeta i. Det ska kännas bra att gå till sitt arbete. För att vi ska kunna uppnå detta så ska jag nämna några exempel som vi har som förslag i vår budget:
Vi ska arbeta för fördjupad samverkan, kompetensutveckling för personalen, alla anställda som vill arbeta heltid ska kunna göra det, minska de otrygga anställningarna, öka personalens inflytande över sin arbetssituation.
Detta är några av våra förslag för att göra Malmö attraktivare som arbetsgivare. Viktig är också påpeka att arbetsplatsdemokrati är för Vänsterpartiet en fråga som har stor betydelse i det demokratiska samhälle som vi lever i.
Staten pålägger kostnader på kommunen genom förändringar i trygghetssystemen.
Detta innebär att kommunernas kostnader för socialbidrag ökar när arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen försämras. Men värst är att fler blir fattiga, och de som redan är fattiga blir ännu fattigare, det visar inte minst Rädda Barnens senaste rapport.
Allt fler lever på lägsta nivån i föräldraförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.
Det är en tragedi för de drabbade, och det ställer högre krav på kommunens stöd. Hur lätt är det för en nybliven mamma att leva på 180 kronor om dagen?
Nu vältrar staten dessutom över kostnader för den nya gymnasieskolan på kommunerna, regeringen sänker statsbidragen till kommunerna med nära fem miljarder kronor de närmaste fyra åren. Detta motsvarar 3622 lärartjänster i hela landet enligt riksdagens utredningstjänst.
Privatiseringarna inom välfärdssektorn har gjort att våra skattekronor väller ur välfärden och dessutom förs de ut ur landet. Vi står inför ett tydligt vägval. Ska vi beskatta och dela ut vinst eller ska vi bygga en solidarisk demokratisk välfärd? Valet är tydligt och klart, det finns inget mellanläge. Vilket val vi i Vänsterpartiet gör är självklart. Kampen för en solidarisk välfärd kommer först. Vi vill inte sänka lönerna för de lägst avlönade offentligt anställda som finansministern, vi vill höja dessa löner och vi tar ett steg i rätt riktning i Malmös budget för 2012.
När staten inte satsar på välfärden får vi klara oss med de kommunala skatteintäkterna. Kommunalskatten är inte progressiv och det är inte bra ur fördelningssynpunkt. Det är dock bättre att finansiera välfärdssatsningar med kommunalskatt än med avgifter som slår än hårdare mot låginkomsttagare. En solidariskt finansierad välfärd bygger på en omfördelning mellan de som har resurser och de som har störst behov.
Budgeten prioriterar kampen mot de sociala orättvisorna. Det handlar om klasskillnader som slår igenom i t.ex. skolresultat. Vi i Malmö kan göra lite skillnad även om vi påverkas av både internationella företag och statliga beslut.
Med detta tackar jag för ordet och yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.