Denna debattartikel publicerades i gårdagens Sydsvenskan och har gett närmare 1000 reaktioner på nätet, där fler är positiva än negativa. I dagens Morgon i P4 diskuterades också frågan.
Malmö växer så det knakar och de flesta av stadens ytor är redan planerade in i minsta detalj. Den politiska majoriteten är överrens: vi vill inte sprida ut staden på den bördiga åkermarken utan istället låta den växa inåt. Med förtätning kan vi få in nästan 100 000 fler människor i staden. Det är otroligt spännande och intressant att fundera på var och hur dessa människor kan få plats. Malmö stad sätter nu i vår igång arbetet med en ny Översiktsplan. Den första delen är en diskussion om en planstrategi, det är då vi ska vädra våra visioner om framtidens Malmö. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är dags att börja omfördela ytorna. I en tät stad behövs inte bilen, stora delar av Malmö är inte ens planerad för biltrafik, vilket vi ska vara glada för, den täta staden har fördelar i form av korta transporter och närhet till allt.
Ett problem med den täta staden är att den kan verka statisk. Det är otroligt svårt att hitta ytor i innerstaden för nybyggnation, inte minst när det gäller förskolor, eftersom vi inte vill tumma på varken utomhus- eller inomhusmiljön för våra barn. Fler väljer att bo i innerstaden med barn, barn som behöver plats både i förskolor och på fritiden. Rekommendationen för en förskola säger ca 7,5 kvm per barn inomhus. Utomhusvistelsen kan vara i en närliggande park, om vi planerade förskolor med närhet till redan befintliga grönområden.
Vi i Vänsterpartiet skulle vilja undersöka vad som skulle hända om man planerade in människan istället för bilen och stängde av en del parkeringar och vissa av de stora motorvägsliknande gatorna som skär rakt genom vår stad. Amiralsgatan är ett exempel på en sådan gata. Inte nog med att luften är så dålig att den överskrider alla normer för föroreningar, den brer dessutom ut sig över en enorm yta. En personbil tar enligt experter mellan 25-30 kvm i anspråk. Detta eftersom den rör på sig, samtidigt som den ska ha möjlighet att också kunna parkeras. En ganska stor yta som skulle kunna användas till mycket. Att säga att bilen subventioneras av politiker är en underdrift. En bostadsrätt i centrala Malmö har ett snittpris på 20 000 kr/kvm, om varje bil tar upp 30 kvm blir detta 600 000 kr. En förskoleplats kostar ca 15000 kr per barn och år i hyra, en bil skulle med samma schablon kosta 60000 kr per år, det vill säga motsvarande fyra barns hyra. En lek med siffror givetvis, men att bygga bort bilen är intressant ur flera perspektiv.
I vår grannstad Köpenhamn har man under flera års tid kontinuerligt tagit bort parkeringsplatser och bilfiler för att använda den frigjorda ytan till annat. De har skapat nya cykelfiler, gågator och torg. Malmö borde studera dessa exempel. Ett exempel i Södra Innerstaden, där man har mycket svårt att hitta platser för etableringen av nya förskolor har man från stadsdelsfullmäktige utryckt att man vill undersöka möjligheterna till ett bilfritt Möllevången. Kristianstadgatan och Falsterbogatan, två gator med direkt anslutning till Folkets Park, dessa har idag stora parkeringsytor utefter planket som går runt parken. Om man planerade om dessa gator skulle man kunna få in förskolebyggnader här, med direkt anslutning till den otroligt kreativa miljön i Folkets Park.
När den nya spårvagnen nu planeras kommer behovet av bilar att minska ytterligare i staden. En spårvagn kan byggas inne i en stad, den är tyst och avgasfri. Våra stora trafikleder, Amiralsgatan, Lantmannagatan, Nobelvägen, Föreningsgatan m.fl. kan frigöras till andra projekt. Ett tankeexperiment är att vi stänger av någon gata för biltrafik, då öppnas ett helt nytt brett stråk för annan verksamhet. Detta går att jämföras med de ytor som frigjordes när medeltida städer tog bort sina bastiljoner. Där kunde man då bygga järnvägsstationer, sjukhus eller annan samhällsnyttig service på helt ”nya” ytor. Vi skulle idag kunna bygga förskolor och annan offentlig service på dessa ytor, om vi slutade planera in bilen i staden.
Ett exempel är Amiralsgatan som skär genom flera mindre grönområden som idag inte går att användas på grund av buller och dålig luft – Nobeltorget, Karlskronaplan, men också grönområden som redan används – Folkets park och Kungsgatan. Vid dessa platser skulle nya verksamheter kunna planeras in, låga byggnader som inte skuggar grannhusen, men som förtätar staden och gör den hållbar. Det skulle till och med finnas plats för en del nya bostadshus, platsen mittemot St Knuts Torg, vid Helsingborgsgatan och Spångatan, är ett exempel på en yta som idag knappt uppmärksammas av människor, eftersom den är ogästvänlig och bullrig. Cykel- och gångtrafiken och nya grönytor skulle givetvis också kunna byggas ut längs med dessa stråk. Den nya stadsbilden skulle öppna upp för en mängd nya uteserveringar och mötesplatser på platser som idag är omänskliga.
Malmö skulle kunna visa vägen för hur hållbar stadsplanering går till på riktigt. Bilarna i vår stad tar i anspråk den yta som saknas för att planera för våra barn. Är det inte dags att tänka om, prioritera annorlunda och våga fatta besluten som kommer att innebära en hållbar stad i framtiden?
Anders Skans (V), gruppledare i kommunfullmäktige
Magnus Welroos (V), vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.